Het sommarmusik från Island och några småvarma plattor från arkivet som håller än.


Nu när sommaren börjar att sjunga på den så bekanta sista versen så kan man konstatera att i år som varje år rapporterar media om vilken musikhit som ska bli årets stora sommarplåga. Brukligt är också att man redovisar några år bakåt,hur det var då och vilka låter som var just plågor.

För att inte skilja sig från mängden,för det vill man inte tänker jag nu göra likadant och rapportera om sommarplågor i min musikvärld. Det där med plågor kan vi nu ta farväl av för min del handlar det mer om sommarmusik som fått mina mungipor att sträva uppåt och fötterna att ge sig ut på rytmiska eskapader.

I det här mest påtagliga fallet var det att det läckte musik ut från sonens spotifydominerande rum. Där mellan allsköns hiphop, metal och en och annan gammal goding hördes en trumpet melodslinga och påföljande sång som fångade mitt musiköra på det där speciella sättet, när man upptäcker en hitmelodi.

Efter någon vecka landade ett platt vinylpaket från England med isländska gruppen Of Monsters And Men - My Head is an Animal.
Två knallrosa vinylplattor med en livsbejakande positiv och vacker popmusik med stort P har sedan dess tagit stor plats bland all americana som tillhör hustes dagliga musikdos nu för tiden.
Detta band där solosång,duetter och körinslag avlöser varandra i en lång rad bra låtar med stark melodikänsla. Välarrangerat blås men också vemod och stil gör sitt till. Kort sagt man blir glad och på gott humör av O.M.A.M.

Tar man en snabb titt i backspegeln i den nuvarande skivhyllan så är det brukligt att under sommartiden plocka fram och avnjuta till exempel Van Morrisons sjuttiotalsepos Moondance, Miles Davis version av Porgy And Bess,engelska duon Everything But A Girl, Monica Zätas Waltz For Debbie, Leonard Cohens Live from London, Jazz På Svenska med Jan Johansson,The King Is Dead med Decemberists,Fairport Convention och Unhalfbricking och några tidiga Neil Young. Dylan spelar vi året runt.Men det gör väl alla ! 
Nu gäller det att ladda för hösten med en kommande Dylanbox från Self Potrait perioden. Den får jag återkomma till på något sätt
när löven börjar gulna och morgontimmen är gnistrande vacker på golfbanan.